Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Studentåren (1813-1819)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTÅREN.
9
Geijers föreläsningar. Geijer, helt visst den djupsinnigaste
historieforskare Sverge någonsin haft, gaf förut okända
och oanade vyer öfver fäderneslandets skiftesrika öden.
Det var ingen torr krönika han föredrog: bakom namnen
och årtalen, ett nödvändigt ondt i historien, skymtade i
hvarje framställning från detta snilles mun häfdernas inre
mening, utvecklingstanken. Historien tolkades med
sällspord frigjordhet från gängse fördomar af denne
själfständige och originelle tänkare. Geijer var äfven i många
andra afseenden en ovanlig företeelse. Den ena dagen
stod han till rätta inför Uppsala domkapitel för kätteri,
och den andra diktade han en ur den innerligaste känsla
framgången psalm till bruk inom den kyrka, som ville behandla
honom som en förlorad son. Den ena perioden höjdes han
till skyarna af det beståendes, ja af själfva
bakåtsträfvandets män, men till sist afvisade han föraktfullt detta
reaktionens kryperi för snillet med sitt berömda »affall»,
en öppet förklarad öfvergång till det liberala lägret, som
han ansåg representera framtiden i vår politik (detta
inträffade dock först 1837).
Geijer var, då Fryxell kom till Uppsala, i första
glansen af sin storhet och betraktades af ungdomen med
den värkligt varma beundran, som endast den sanna
öfverlägsenheten ingifver. Fryxell, som redan från barndomen
insupit hågen för historia och statsvetenskaper, och som
nu genom Geijer fick denna håg ytterligare uppeldad,
ägnade sig naturligtvis med flit och framgång åt dessa
ämnen. Men äfven åt annat, som då för tiden ingick i
den lärda examen, filosofiska magistergraden, däribland
äfven naturvetenskaperna, ägnade han läraktigt inträsse.
Så långt var allt godt och väl. Men det fanns också
mindre goda lärdomar att inhämta vid lärosätet på denna
tid. Vi måste erinra oss, att 1800-talets första årtionden
höra till dryckenskapens glansperiod i vårt land, och den
bildade ungdomen synes äfven i detta afseende ha gått i
spetsen för utvecklingen, om man får tro hvad Fryxell
själf därom berättar.
» » Bellmanismen i Uppsala,» säger han, »var 1816 och
1817 ganska stark inom några nationer, t. ex. Värmlands,
inom hvilken då tillfälligtvis funnos flere medlemmar,
utmärkta genom hufvud, kunskaper och godmodighet, men
ock genom stark böjelse för glaset, och hvilka till ursäkt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
