Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlofning (1846)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ju tydligt, att hon icke fruktade dig. En sådan
lugn vänlighet kunde snarare betyda, att hon älskar
en annan. Det skola vi se i afton, invände mitt
klentrogna hjärta. På balen är hela orten församlad;
och har hon någon tillbedjare, så försummar han säkert
icke ett sådant tillfälle att träffa henne.
Ändtligen slog timmen för den efterlängtade balen,
och jag begaf mig dit, beväpnad med min lornjett och
besluten att genomskåda alla mina rivaler. En känsla
af förödmjukelse har ofta trängt sig på mig, då jag
trädt in i en danssalong, till följd af medvetandet
om den släta figur, jag där spelar. Äfven nu kände jag
mig mortified, emedan jag insåg, huru många som denna
afton måste öfverträffa mig i hennes ögon. Därtill
kom, att prinsarne aldrig tagit någon synnerlig notis
om mig, och jag hade intet hopp, att de mera skulle
göra det nu. Likväl inverkar det alltid på allas,
i synnerhet på en ung flickas, och således äfven
på hennes omdöme, att se det anseende man njuter
af de högt uppsatta. Emot all förväntan visade sig
likväl kronprinsen denna afton särdeles nådig emot
mig, talade ofta med mig och tog mig för en dans
till sin vis-à-vis. Slutligen började han bry mig,
att jag kom af mig i turerna, då jag dansade med
fröken Wachtmeister. Redan detta gjorde mig mycket
upprymd. Hon var densamma, lika vänlig och icke det
minsta yr i hufvudet. Då jag icke talade med henne,
tog jag min plats i en vrå och följde henne med mina
tre ögon. Fjärilar flögo omkring henne. Hon var vänlig
och uppmärksam emot dem alla, men jag tyckte, att där
var något ändå innerligare, när hon talade med mig. En
af dem jag fruktade var brodern till hennes bästa
vän. Han talade länge och oafbrutet med henne. Jag
började just blifva orolig, då hon hastigt såg upp,
lät blicken sväfva omkring, till dess hon mötte min,
och drog sina läppar till ett oförgätligt småleende,
hvarefter hon åter var helt och hållet öga och öra
för sin granne. Jag fruktar honom icke, utropade jag
stolt för mig själf, och började nästan upphöra med
all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
