Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka de grannaste silfverfat, lastade med de raraste
rätter, prålade. Yid brudskarans ankomst var presten
åter till hands och läste en bön vid ingången till
bröllopsgården.
När alla voro församlade kring borden lästes åter en
mängd böner, hvarefter man satte sig. A t konungen
och prinsessan räckte deras småsvenner knifvar, gafflar
och skedar, men samtliga de öfriga gästerna framtogo
ur sina fickor och kjortelsäckar egna kuverter.
Småningom hade Gundborg henoftat sig i Agdas
armar. Hon var af r aturen icke svag och klemig. Så
snart hon återvunnit full sans, och fullkomligt insett
sitt öde, beredde hon sig att undergå det med
under-gifvenhet. Hon var stark, så snart hon rätt sett sin
olycka i ansigtet. En ström af tårar, som hon utgöt
vid Agdas bröst, lättade hennes hjerta och var hennes
gärd åt den qvinliga svagheten.
Sigfrid och Gustaf hade rymt ifrån bröllopet, för
att skynda till Pers hus. När Sigfrid trädde in i
Agdas kammare, — Roosen stannade bedröfvad i det
yttre rummet — emottog Gundborg honom med tårar
i ögonen, men med ett mild t och kärleksfullt leende.
Denna hennes stilla försakelse krossade den gamles
hjerta. Han brast ut i långa snyftningar; stora tårar
tillrade utför kinderna ned i det gråa skägget, och han
tryckte sin dotter häftigt mot sitt bröst. “Gundborg!
mitt barn, mitt barn!“ var allt hvad han förmådde
framstamma.
Äfven hon blef djupt upprörd, men snart
återvann hon väldet öfver sig sjelf och sade: “min far!
gråt icke så, jag är ju fullkomligt nöjd med min fars
vilja!“
Då sansade sig också Sigfrid, sedan första
utbrottet af hans känsla var förbi. “Ja, jag vill ditt
bästa, Gundborg, det vet du!“ sade han, “men det
var den gamle Koos, som ställde till, att det skedde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
