Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helsa eders nåde från prins Gustaf,“ sade han. “Ehuru
edert modershjerta må hafva lidit af sorgen öfver hans
olyckor, är det dock en tröst, att hans ädla dygder
och höga kunskaper skola förvärfva honom
efterverl-dens aktning, så väl som samtidens. Han är för
stor-sinnad för den falska ärelystnad, som söker vinna sitt
mål genom att störa ett folks fria val af sin regent,
och dess trohet för sitt utkorade kungahus. Han
förleder inga äfventyrare till omöjliga och
dåraktiga’försök, hvilka alltid skola slutas till deras egen, så väl
som hans vanära och undergång."
“Jag har den önskan, “ yttrade drottningen,
“kanhända den dåraktiga och fåfanga, men dock innerliga
och moderliga önskan, att ännu en gång i lifvet få
se min son. Grefve Gustaf! Om ni kan vinna
konungens tillåtelse för mig att resa till Rewel, och der möta
mitt olyckliga barn, så skall mitt tacksamma hjerta
välsigna eder äfven för den välgerningen.“
“Huru gerna ville jag icke göra eder en tjenst,
ädla drottning !u inföll grefven.
“Ack, jag vet det väl!“ sade drottningen. “Mitt
lifs erfarenhet har väl varit sorglig, men också trösterik.
Jag har ofta blifvit hugnad af deltagande och välvilja.“
“Jag beklagar blott, att jag förmår så litet,“
svarade grefve Gustaf. “Hans majestät har för
närvarande andra rådgifvare, tyckes det, som mera verka
på hans sinne, än jag.“
“Är det sannt, att vår sällsamma amiral Clas
Fleming har hans majestäts sinne i sina händer ?“
frågade Erik Sparre hastigt. “Du sade så för Ebba
i går aftons, har hon berättat mig.“
“Tyvärr är det så,“ var grefvens svar. “Och
huru det derföre kommer att g& med så väl oss, som
riket och konungen sjelf, är icke lätt att förutse.“
“Låtom oss sätta oss, mina herrar!“ inföll Erik
Sparre, “och bjud oss en liten förfriskning, min Ebba,
medan vi tala om dessa ärenden. Horatius säger:
“Siccis omnia nam dnrn Deus proposuit, neque
Mordaces aliter diffogiunt sollicitudines."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
