Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefvinnan framtog en italiensk flaska, h vilkens,
innehåll hon kringbjöd i små gyllne bägare.
Samtliga de närvarande satte sig derefter i en
krets, och Erik Sparre tog sin plats vid
enkedrottnin-gens sida.
“Ädle herr Erik!“ utbrast Katarina Månsdotter,
“utom ert bistånd hade min oskyldige son längesedan
varit mördad. Gud förlåte dem, som ville det stackars
barnets förderf! och Gud välsigne er, som afböjde det!“
“Hela det tilltänkta mordet på den unge prinsen
var värdigt Christiern den omilde, “ inföll Gustaf Brahe.
“Men hvart kan icke en brodermördare förirra sig?
Den som icke aktar en broders lif heligt, skulle han
akta något annat ?“
“Hade herr Erik Sparre också-mött mitt barn,
då det bortfördes ?“ yttrade fru Agda.
“Yi skole emellertid hoppas, att eder frände,
amiralen, fått någon spaning om henne i Polen,u sade
Erik Sparre. “Han har ju vunnit konungens tycke.
Det måtte likväl icke hafva skett genom smakfulla och
fina hofseder!“
Fru Agda rodnade, och herr Hogenskild Bjelke
inföll: “Herr Clas Flemings ynnest kan icke räcka
länge. Den gifver dessutom en så mycket välkomnare
anledning åt hertigen att bryta med hans majestät.
Hertigen och han äro uppenbara fiender.“
“Ja, det ser icke ut, som man kunde hoppas
enighet och försoning emellan farbroder och brorson,“
sade Gustaf Brahe. “Yasahuset upplöser sig i
brödra-strid och frändekrig. Men det består likväl!“
“Magnus Ladulås’ hus fick lida för hans fel att
stycka riket emellan sina sÖner,“ återtog Bjelke. “Det
gick kronan förlustigt. Yasahuset tyckes arta sig efter
Folkungarne. Samma fel har medfört samma följder,
och gamle kung Gustaf har åtminstone en gång varit
blind, och hans blindhet har stått både’folket och
adeln ganska dyrt.“
“Tro icke, broder Hogenskild,“ afbröt Erik Sparre,
“tro icke, att gamle kung Gustaf var så kortsynt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
