Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helena Wrede. Ett romantiskt utkast från Gustaf II Adolphs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Löf väl, min älskade! Du skall närmare lära känna
den mans hjerta, som älskar dig! Var trygg intill
dess! Var trogen och lycklig!“
Konungen tryckte kyrkoherdens hand, tackade
mor Sara med nedlåtande artighet och steg till häst.
Öfversten upplyfte sin brud på en förträfflig
sprin-gare, som han skänkt henne. Tvenne af hans
trognaste ryttare sutto upp, för att såsom tjenare och
väktare beskydda henne, och en tjenstflicka från Anjala
gård följde henne deijemte. Alla dessa drag af hennes
makes hulda omtanke rörde Helenas hjerta, och en
blick full af innerlig tillgifvenhet, hvarutur till och
med hvarje skymt af förbehållsamhet och förebråelse
försvunnit, mötte honom ur hennes öga, då hon
ned-lutade sig från sin trampande springare, för att bjuda
honom den sista, tårfulla, blixtsnabba, liksom förstulna
afsked skyssen.
Med liflig glädje väntade den gamla
enkedrott-ningen och de unga hoftämorna konungens hemkomst
till Nyköping. Han hade skrifvit till sin moder från
Stockholm, så att hon visste, att han skulle komma
om morgonen, men genast derefter fortsätta resan till
skeppsvarfven i Kalmar.
Trumpeter skallade vid slottsporten; det var
tecknet att konungen var anländ.
Drottningen, ledande sin yngste son, den
tretton-årige hertig Carl Philip, vid handen, och åtföljd af
sina hofjungfrur, steg ut på trappan för att helsa
sin förstfödde.
Konungen sprang hastigt af sin stolta springare
och skyndade att vördnadsfullt kyssa sin moders hand.
Hon omfamnade, med moderlig ömhet, den herrlige
hj el teynglingen, och strök vänligt hans kinder. Han
emottog med tacksam och sonlig kiirlek hennes
smekningar.
Sedan Gustaf Adolf derefter kysst sin broder,
flögo hans ögon, med ett uttryck af lätt förvirring,
till hoftämornas krets, der de stannade på en huld,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>