Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befinna oss alltför långt från denna stad, och här
finnas säkert kustfar ar o, som skulle kunna kanske med
mera trygghet än ett stort skepp föra oss dit.“
“Till en början,“ sade gubben, “göra yi bäst att
begifva oss till vårt fattiga hem på Siideroog, för att
låta ovädret, som inom midnatt är öfver oss, rasa ut.
I natt vill jag icke tillstyrka någon småbåt att vara
ute här längs utåt vestkusten.“
"Ni ser hederlig och redbar ut,“ inföll damen.
“Yi anförtro oss åt er. För oss hem till er boning,
så få vi der rådgöra om hvad vi böra företaga. “
Med dessa ord sträckte hon ut sin arm och grep den
gamles hand.
Gubben drog förlägen och öfverraskad sin hand
tillbaka och utbrast: “Nej, tack, höga fru! Jag emottar
ingen belöning innan jag förtjent den. Behåll
penningpungen, fru! Yi äro ju ärligt och redligt folk!“
Damen såg på honom med en uppsyn, som tycktes
skapad att utöfva ett underbart välde öfver menniskor,
och hon upprepade: “Yi anförtro oss helt och hållet
åt er! Ni skall icke svika vårt förtroende! Om det
är möjligt, rädda oss innan det blir bekant, att vi
kommit hit. Kan ni och ert folk dölja oss, tills vi
kunna bege oss till Hamburg?“
“Dessa äro mina vänner och grannar,“ sade
Edo. “De äro pålitliga, såsom jag sjelf. Yar trygg
för dem. Men jag ser att båten, som bär er, är
ganska dålig. Det är tid på, att vi upptaga eder
allesammans i vår !<l
Främlingarna emottogos af starka armar. Damerna
erhöllo plats i midten af den säkra Siideroogsbåten, dit
också några skrin öfverflyttades af den unge herrn,
som tycktes föra ett slags befäl öfver roddarne och
kanske till och med ett par af fruntimren, hvilka
måste höra till de förnämstas betjening. Roddarne
voro icke egentliga sjömän, utan visade sig vara de
resande damernas drängar.
Den gamle Edo Tetens hade knappt fått
samtliga främlingarna ordnade i sin båt, förrän han lät
en af sitt manskap gå öfver i den främmande båten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
