Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf
- 13. Grefven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
13. Grefven.
Grefvinnans vagn och hästar hejdades lyckligt
ett stycke utom staden, genom herr Axels — hans
friherrskap var slut — rådighet. Den raske herrn
hade stått bredvid vagnen, när hästarne började rycka
på sig, och innan de kommo sig i gång att skena, hade
han sprungit upp till kusken och hjelpte honom att
hålla tömmarna.
Så snart den förskräckta grefvinnan blifvit hjelpt
ur vagnen, bad hon honom med ovanlig artighet att
leda henne tillbaka till borgmästarns. Hon var
bekymrad för sin dotter, men Axel försäkrade henne att
fröken Elisabeth så väl förstod sig på hästen, att det
icke var någon fara.
Då gaf sig friherrinnan tillfreds, och började språka
med honom om Barbros upptäckt. Det var för dem
båda en lättnad, att det af tvång ömma förhållandet
emellan mor och son upphört, och den främmande
aktningen och den kallare höfligheten återkommit i
stället.
Den stackars mor Barbro hade underbarare öden
på sin skakande kärra. Hon hoppade alnshögt vid
hvarje gatsten som stötte hjulen, till dess den
kollrige oxen rusade emot en stenmur, och stötte sin
breda panna så kraftigt emot dess kant, att han
tillsatte sitt dyra lif, medan den lilla torra gumman
kastades, liksom en väderil, öfver sjelfva muren och
begrofs i en höstack, som befann sig på dess andra sida.
Putte, som hade sitt hufvud för sig, hade funnit
borgmästarens foder oklanderligt, och tycktes blott
hafva begagnat sig af tillfället, för att i största hast,
men föröfrigt säkert och ordentligt, återvända dit med
sin något bestörta ryttarinna. Herr Erik, som stått
tankfull och orörlig vid porten, fick på en gång lif,
då han såg hennes oväntade färd. Hastigt störtade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0627.html
