- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
172

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bittring emot oss, major Nefnef, ni förföljer oss, ni
gör oss till edra fångar. Hafva då vi, värnlösa
qvin-nor, deltagit i kriget? En ädel fiende skulle
åtminstone visa aktning för vårt kön.“

Nefnef tycktes något bestört vid detta tilltal.
Han besinnade sig, och sedän han öfvervnnnit sin
förlägenhet, sade han: “Nå nå, här är ingen olycka
skedd. Det beror på er sjelfva, huru ni hädanefter
komma att behandlas."

“Jaså,“ inföll Fiken; “om jag sjunger en visa för
majorn, så får jag då återigen konfekt, och om
Amalia låter majorn plocka blommor i hennes fönster,
så kysser majorn hennes händer. Men nu skall
jag berätta att alla Amalias blomsterkrukor blefvo
sönderslagna, när majorns folk brände vårt hem.
Bäste major Nefnef, hvarför var ni ej sjelf med och
tände på?“

“Tyst du näsvisa/1 afbröt henne Nefnef. “Och
ni, Amalia, betänk er och min ställning! Jag har
för er yppat en känsla, som ni hånat och försmått.
Jag är icke van att låta trotsa mig. Er far har
dessutom förorsakat mig en skytnf, som jag aldrig
kan glömma. Han är för närvarande en af de farligaste
bland våra fiender. Äfven om jag ville, kunde jag
Icke visa er större mildhet. Jag har befallning att
behålla er, och genom er verka på honom. Lugna er
emellertid! Här kan ni vara trygga. Yi skola
framdeles öfverlägga, huruvida det vore tjenligt att skrifva
till major Eek eller på annat sätt sätta sig i
förbindelse med honom. Farväl emellertid!“

Med déssa ord aflägsnade han sig skyndsamt, och
lemnade fruntimren åt sin oro och sina bekymmer.

På gården möttes Nefnef ånyo af sin adjutant.
“Herr kommendant!“ rapporterade adjutanten. “En
kossack har anmält generalen. Han är här på
ögonblicket och önskar träffa samtliga befälet på torget. “ *
“Jag har inga glada underrättelser att meddela
honom!“ mumlade Nefnef. “Succhanoff hade kunnat
låta bli det dumma anfallet på holmen. Men hör,
LaptiefF! Kalla alla officerarne tillsammans, som ge-

VjOOvLL

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free