- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
298

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

känslor, medan hennes deltagande gladde och styrkte
henne. Maria återvände med henne till sitt rum och
lugnade sig småningom.

Emellertid blef det i slottet mycken rörelse.
Ordonnanser och adjutanter sprungo om hvarandra, och
äfven de civila auktoriteterna, borgmästaren och flere
andra embetsmän hade varit kallade till prinsen. Då
Öfverste Acosta återkom ifrån honom, tycktes han
upprörd och orolig. Han ’ gick genast in. till Maria
och Dolores.

De båda fruntimren hörde med forundran hans
berättelse: “Prinsen har fått bref från general
War-mitz. Vårt misstag, innan vi lyckades att bortföra
er, Maria, har blifvit upptäckt. Det var generalens
dotter, som vår käre don Gar^ia först ryckte ur sin
egen vagn och sedan satte i ert ställe, Maria. Den
fördömda fröken har kännt igen Gar^ia, då han kom
till hennes far på Fyen. Det besynnerligaste är, att
den svenske mannen, som tillika med er, Maria,
skulle bortföras från Christiansfeld, har varit med
Gar<;ia hos generalen. Han skall vara en spion,
förmodar generalen, och så skicklig i att förställa sig,
att fröken knappast igenkände honom. Det
underbaraste af allt är likväl, att han och Gar^ia
tillsammans begifvit sig på flykten ifrån generalens slott.
Jag begriper, vid alla helgon, icke hvad Gargia hade
der att göra, eller hur han kan hafva förbindelse med
någon spion. Emellertid efterspanar man dem båda
öfver all t. “

Maria yttrade också sin bestörtning, men
försäkrade öfversten, att det som beträffade Eneman måste
vara ett misstag, emedan han alldeles icke kunde
vara i stånd att begå något så lågt, som öfversten
tycktes åsyfta med benämningen spion. Öfversten oeh
donna Dolores ville också gerna, liksom hon, tro
att något misstag skett, helst de icke heller trodde
don Gar^ia om något mindre hedrande äfventyr.
Emellertid hade prinsen, som måste hålla ett strängt
vakande öga öfver spaniorerna, gifvit de
allvarsammaste befallningar om de båda flyktingarnas gripande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free