- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 3 /
310

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fäderneslands vänner, liksom vårt, och jag kan säga %
er hvad vi forst nu i dag fått veta, att vårt folk
derhemma har upprest sig för att befria landet från
dessa grymma fransmän. Ehuru vi här befinna oss
omgifna af fransmän, och en fransk prins befaller
öfver lif och död ibland oss, älska vi icke våra
förtryckare. De hafva sökt att dölja förhållandet for
oss. Men nu veta vi det. Allt hvad ni erfar om
våra öfriga landsmän och om engelsmännen, soi$
understödja de ädla frihetskämparna derhemma, är det
oss kärt om ni vill meddela oss. Ni behöfver
alldeles ickc söka Öfversten, utan kom, så ofta ni
finner det lägligt, hit upp den lilla vägen från
borggården, till mig och donna Maria. Vi taga alltid
emot er med nöje."

Den blick, som isynnerhet åtföljde de sista
orden, jagade en ström af glödande gnistor genom
ynglingens hjerta. En känsla af obehag för ett sådant
uppdrag, en varning af hans samvete genomflög
honom. Men han hade nu så ofta besegrat sina känslor,
att han äfven qväfde denna. En ny blick af
spanskan förjagade hvarje tvekan. Tanken på det farliga,
till och med vidriga försvann hastigt, som den
uppkom, och han utbrast: “Var öfvertygad, att jag gerna
skulle våga allt för den lyckan att säga er något, som
ni finner behagligt."

Då Dolores deiefter frambar några
förfrisknin-gar, utvecklade hon en älskvärd sydlig värdinnas
gläd tiga behag, och Eneman lemnade Koldings slott,
val befriad ur sitt fängelse, men likväl 1 sitt hjerta
icke lika fri.

15.

En morgon tycktes Acosta ovanligt upprörd.
Han gick med häftiga steg af och an i sitt förmak.
Flera af hans adjutanter hade varit i rörelse Qch be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/3/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free