Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niges väpnade öga förmår följa dem, dock stundom ser
ned på menniskors boningar, för att, enligt forntidens
på en gång dunkla och dock himmelska drömmar, med
rörelsen af sina betydelsefulla tecken afbilda jordens
öden. Var det Sveriges skyddsengel, som från de
höga stjernbilderna nedblickade på den kust, der
striderna af menskliga känslor och beräkningar denna
natt afgjorde Sveriges öde?
Be tvänne flyktingarna, de enda svenskar i denna
nejd, en förtviflad man och en ångestfull qvinna,
fortsatte sin vandring utefter vägen. En hel timma hade
de ilat framåt, utan att möta någon, då bakom dem
hördes ett buller. Adolf ryckte med sig flickan
emellan albuskarna ned tili stranden, som med en bugt
nalkades landsvägen.
“Jag hörde dånet af deras hästfötter,“ sade*Adolf.
“Fienden är efter oss. Vi måste dölja oss här i
vassen. Frukta icke, ehuru ni blir våt, Maria! Det kan
icke undvika s.“
De vadade ut några steg i vattnet och ställde
sig i en tät, bladig vassbuske. Adolf spände sakta
det laddade geväret och höll det färdigt, riktad t mot
vägen, medan hans öga, spejade mellan vassen,
betraktade den. De spelande konturerna af bladrika
vass-strån, mellan hvilka hans gevärspipa försigtigt
öppnade för honom ett tillfälle att se hvad som
tilldrog sig på vägen, gömde både honom och Maria för
de annalkande krigarnes ögon. * *
Nu visade sig utåt vägen ett mörkt moln, men
af fasta former och genomblixtradt af vapen. Det
rullade utåt jorden,-fullt af skuggor, af dödens åskor,
hotfullt brusande, men icke luftigt liksom skyarnas
fantatiska gestalter. Främst nalkades en trupp af
de Belgiska husarerna. Derefter kom öfverste Ameil,
i spetsen för ett franskt dragonregemente, alla med
snabba steg, men tillika försigtigt. Det syntes, att
de framtågande icke ville förspilla någon kraft genom
brådskan, utan just under marschen samla sig till en
stor ansträngning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>