Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För öfrigt var hon en reslig dam, med ett starkt
tycke af sin syster, fröken Isabella, ehuru hennes
drägt var rikare och mera verldslig, än den resande
dekanessans. Lifliga åtbörder och ett flytande tal
utmärkte hennes sydländska börd.
“Beräknadt efter de femtio portionerna för dagen,“
hördes hon yttra, “har ni alltså nu för tre veckor,
herr proviantförvaltare. I dag tre veckor till skall
jag låta föra hit ett nytt förråd. Jag har för öfrigt
hört efter hos de sjuka, och de finna sig belåtna.
Det gläder mig, att också ni, min herre, är en redlig
och fosterländskt sinnad man, som med nit och omtanka
uppfyller det uppdrag, hvilket blifvit er anförtrodt.
För min del säger jag, att det är med nöje jag skänker
mina bidrag till de sjukes underhåll, då jag finner att
de så väl och samvetsgrant användas. “
Förvaltaren, som tycktes känna en stor vördnad
för den kraftfulla comtessen, bugade sig tacksamt för
ett beröm af henne.
“Jag har också sett kokanstalterna,“ återtog
comtessen. “Jag är nöjd med allt. Yill ni låta öppna
köksträdgården för mig! Jag önskar se efter, om här
fins tillräckligt grönsaker ännu. Eljest skall jag skicka
mera från Blaakilde."
Hon vände sig om vid dessa ord, och blef varse
Therese och Augustin. Yid deras anblick blef hon
ett ögonblick öfverraskad, men sade i detsamma till
förvaltaren: “Jag ser att jag måste dröja något litet
med besöket i trädgården. Det. skall ske vid tillfälle!
Farväl, herr förvaltare, farväl!“
Hon nickade åt honom och gick med raska steg
emot Therese.
“Du är här, Therese ?“ sade hon. “Hur kommer
det till? — Ah, jag anar hvem det är, som följer
dig! Det är Augustin! Mitt hjerta säger mig det, det
är min son!“
Hon omfamnade Therese hastigt, betraktade
derefter med en skarpt pröfvande blick, som dock genast
smälte i ett ömt uttryck af välvilja, Augustin och
räckte honom sin hand. “Ja, jag känner dig, Augustin,“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
