Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i sitt land, omgifven af tjenare ooh tjenarinnor, af sin
kärleks minnen och deltagare i sin saknad. Jag
lem-nar ju henne mina blommor och fåglar! Men du, fader,
som går obekanta äfventyr till mötes, behöfver icke
du en dotters kärleksfulla sällskap till förströelse i
bekymren, till vård, om du blir sjuk, att tillsluta dina
ögon och dö på din graf, om du faller? Ack, denna
lott, denna pligt tillhör mig. Låt mig gå med dig!“
Jag tryckte ömt den dotterliga handen, som smekte
mig. Så snart hon i denna handtryckning känt mitt
bifoll till sin bön, kastade hon sig ned på knä
och omslingrade med häftighet moderns hals. Tårar
frambrusto ur hennes ögon, och jag vet icke hvilken
känsla som i detta ögonblick var starkast i hennes
själ, antingen glädjen att få följa mig till mitt
fädernesland eller sorgen att ]pmna den ensamma modern.
“Palembundhi, min trogna, älskade maka“ —
tilltalade jag slutligen den gråtande — “tror du att jag
utan smärta kan lemna den famn, som omhuldat mig
med kärlek redan innan jag vardt rik på jordiska
skatter? Tror du att jag utan smärta kan skiljas från
mitt barns moder? Och dock måste jag! Med ett
våld, som jag ej förmår emotstå, emedan dess kraft
är ifrån himlen, drages mitt hjerta till mitt nordiska
hem. Lemnar icke krigaren också här maka och barn
för att dö i striden mot sitt folks fiender, och hans
död är en ädel pligt. Äfven jag är och vill vara
mitt folks krigare — äfven mig kalla mäktiga
plig-ters bud. Min älskade, förbittra icke vårt afskeds
afton med en sorg, som skulle för mycket såra mig,
lom skulle följa mig i skepnad af en förebråelse !“
Den hinduiska qvinnan reste sig upp med styrka,
kysste sin dotters panna ooh kinder samt omfamnade
mig. Jag kände huru tårarne strömmade äfven från
mina ögon, då jag tryckte den trogna, den
kärleksfulla till mitt bröst och visste att det var en
afskeds-stund som förestod. Men mitt beslut förblef oryggligt.
“Låt oss skicka efter din broder, min älskade!“
sade jag. “Jag vill åt den redlige Kao-Bahader
anförtro vården om dig och dina angelägenheter. Se,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
