Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kejsaren behöfver till sitt krig i Persien, måste
akickas till honom. I ögonblicket vet jag icke hvar deu
skall tagas. Säg mig uppriktigt, min herre, kan ni
•disponera en half million för ögonblicket?“
Jag trodde att jag kunde qväfva det löje, som ur
det inre ville arbeta sig upp på mina läppar —
åtminstone tycktes generalguvernören icke’ märka det,
emedan han straxt efter frågan nedslog sina ögon. Som
én blixt for tillbaka den tanken igenom mig, att jag
nu kunde fö generalguvernören hel och hållen i mina
händer och att jag sålunda kunde betrygga min
tillförsel af vapen. “Min nådige herre och furste, “ sade
jag, “ehuru jag icke i detta ögonblick kan disponera
denna summa i kontanter, kan jag likväl ställa den till
ers höghets tjenst. Men det tillhör en köpman att se
sig före i alla afförer. Behagar ers höghet utsätta
sina vilkor, så skall jag aflemna vexlar på Hamburg
och London för hela summan/*
“Jag ger er min förskrifning!“ utbrast han med
en illa dold glädje. “Räntan får bestå i licenser för
hvilka fartyg ni behagar. Vill ni skrifva vexlarne, så
tecknar jag gennst förskrifningen, önskar er en lycklig
resa och snar återkomst... Jag rekommenderar mig nu
hos er älskvärda dotter och hoppas snart fa återse er
hos mig sjelf. Ni bevisar er som en vän emot mig,
och jag skall alltid vara er en sådan. Ni kan
fullkomligt räkna på mig.“
Vi följdes åt in i mitt kabinett, och inom några
minuter hade vi utbytt våra papper. Han tog artigt
/ afsked af oss, och jag med min dotter skyndade att
stiga i vår vagn och lemna staden tills vidare.
Vår väg togs först till rikets numera enda
universitetsstad. Vägen öfver slätterna, fordom bördiga’
och väl bebyggda, var enformig och dyster. Och då
om aftonen vi anlände till den gamla staden vid Fyris,
mötte oss den oväntade åsynen af det gigantiska
slottet, icke såsom fordom halft i ruiner, utan
fruktans-värdt» fulländadt med höga spiror på de fyra tornen
och vidsträckta våningar, hvilkas glimmande fönster på
alla sidor omslöto en praktfull pelarbeprydd borggård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
