Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmodligen på generalguvernörens befallning, alltid
visats mig, sedan jag gjort hans höghet den begärda
penning-försträckningen. Adjutanterna införde mig i
dans-salongen.
Kejsaren sjelf lät presentera åtskilliga af de unga
damerna för sig. Den gamla favoriten furstinnan
hade han helsat med ett nådigt leende, men derefter
icke mera egnat henne någon synnerlig
uppmärksamhet. Deremot tycktes äfven han förundrad att se
en hindostanska här. Då generalguvernören
presenterat Hindiah, begynte kejsaren ett samtal med henne,
hvarvid han flere gånger röjde öfverraskning, men
intresse för flickans frimodiga och öppna uppsyn och
svar. Hon visade ingalunda förlägenhet eller
undergif-venhet* utan snarare stolthet och trots, och kanske just
derigenom fastades kejsarens uppmärksamhet än mera.
På en gång befalde kejsaren att balen skulle
fortsättas. Sjelf räckte han Hindiah handen till en
mazurka. Det var ett eget skådespel att se den höge,
sträfve mongolen i sin tunga, brokiga drägt bredvid
den smidiga, i snöhvitt fladdrande muslin draperade
hinduiskan. Mången annan fader skulle antingen med
bekymmer eller stolthet ha betraktat de dansande. Jag,
som kände min Hindiahs höga tänkesätt och stora själ,
roade mig åt det sällsamma uppträdet
Men hastigt bemärkte jag i dans-salen en
besynnerlig rörelse bland åtskilliga af de högre officerarn ef
som begåfvo sig till ett annat rum. Jag stälde mig
i dörren för att ge akt på dem. Generalguvernören
var alldeles bestört och förvirrad. HaA lyssnade till
en ung dammig offlcer, hvilken nyss anländt såsom
kurir. Alltmera bleknade de lyssnandes kinder, och
generalguvernören förmådde knappt med darrande
händer öppna de depescher, som han emottagit. Han
öfver-flög dem med ångestfulla blickar.
“Och med denna dödspost måste vi nu oroa hans
majestät!“ utbrast han och slog sig förtviflad för
pannan. Han besinnade sig några ögonblick under synbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
