pisksmäll, då han slår klorna i dess kropp. Vidare ha vi pilgrimsfalkens lilla stamförvant och avbild, lärkfalken, som fångar småfåglar och sländor med samma precision och elegans som den förstnämnda tager duvor, änder och måsar; den rödglänsande tornfalken, som står stilla i luften på fladdrande vingar, spejande efter vattensorkar och skogsmöss; ormvråken, knapen inom rovfågelaristokratien, som ibland söker agera örn, där han kvidande kretsar mot höjden, och slutligen den ljusskygga kattugglan, som stundom i brist på passande boträd brukar annektera någon av de gamla skrakholkarna i tallarna utmed stränderna. Med ingen av dessa har örnen något otalt. Men någon gång uppenbarar sig ännu en rovfågel där. Större än både hök och vråk och med en flykt, som påminner om själva havsörnens, har han mycket att beställa inne i vikarna och sunden. Det är fiskgjusen, som har sitt stamhåll vid de stora insjöarna och de inre skärgårdsfjärdarna, men som ibland, då andan faller på, brukar giva en och annan gästroll så pass långt ute mot havet som vid insjöarna på hemlandet och på hemholmarna. När örnen från sin utkiksplats får sikte på honom, blir han intresserad, sträcker på halsen och skakar vingarna. -- Gjusen är, som var man vet, en väldig fiskare. Men här ute har han ingen fiskerätt, vilket föranleder havsörnen att såsom rätter innehavare av fiskevattnet trotsa sig till andel i den fångst gjusen möjligen kan göra. __ __ __ __ __ På Ängsö, mitt emellan de djupt inskjutande och vidlyftigt förgrenade Norr- och Östervikarna ligger en ansenlig myr eller snarare ett kärr, Långkärret kallat. På norra sidan av det med höga starrtuvor, martallar och albuskar bevuxna kärret, från vilket de vackraste lövängsdälder strålformigt löpa ut i olika riktningar, just där den växtliga skogsmarken åter tager vid, står en samling resliga furor och granar, riktiga timmerträd. I en av furorna ha Ängsö-örnarna under de senaste tjugu åren haft sin stamborg. Tvärt emot de arkitektoniska regler, som vanligen tillämpas av örnarna, har nästet icke lagts i själva toppen av trädet utan ett