Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guds fåglar och Guds blommor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så tog hon av åt syd-väst in i Porsösundet, och
efter ytterligare en stunds rodd drog hon upp båten
vid den gamla landningsplatsen på Porsö och slog in
på en smal stig, som ledde fram genom en yppig och
mångskiftande örtmatta under vidfamnande ekar och
nyutspruckna askar.
Häggens vita blomklasar och vildapelns skära flockar
hade efterträtts av oxelns, rönnens och olvonens
vita buketter. Nyckelblomster, tveblad och nattfiol
hade börjat ersätta de tidigare orchidéernas vissnade
stänglar. Konvaljer och violer stodo i sitt högsta
flor, och i det växlande, dallrande solmönstret
under de nylövade ekarna hade geranier, lundkovall
och andra högsommarblommor redan bildat granna,
färggnistrade inslag.
Med uppskörtade kjolar och med steg så lätta och
försiktiga, som hade det gällt att barfota gå fram
över glasskärvor, fortsatte Go-hjärtans-mor utefter
den knappast skönjbara stigen. Hon hade icke för
sitt liv velat trampa på eller skada en enda av sina
kära blommor. – Då och då hukade hon sig ned för att
titta på en mer än vanligt praktfull blomma eller
suga åt sig den nästan bedövande konvaljedoften. – Men
plocka en blomma, nej, det nändes hon visst icke!
Det led fram på eftermiddagen, och de varmaste
timmarnas andlösa stillhet hade redan börjat
vika för en stigande kör av lockande och jublande
fåglaröster. Från träd och buskar, vart man vände sig,
läto sommarskogens många olika sångare höra sina
romanser och visor, än växelvis, än överröstande
varandra. Där funnos sådana små mästare som
trädgårdssångaren, lövängarnas sångare framför andra,
svarthuvade sångaren och bastardnäktergalen. Där
funnos även artister i andra eller tredje planet,
sådana som lövsångare, törnsångare och gransångare,
rödstjärt, flugsnappare, bofink och trädpiplärka,
samt dessutom en hel del av skogens gatusångare
och bierfilare, såsom göktytan, nötväckan, talgoxen
och talltitan m. fl. Alla sjöngo de av fulla lungor
och alla hade de någon glädjande tilldragelse att
förtälja.
Så här ungefär löd det ständigt återkommande grundtemat i
deras jublande förkunnelse: Några små blåglänsande eller vita,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
