Så tog hon av åt syd-väst in i Porsösundet, och efter ytterligare en stunds rodd drog hon upp båten vid den gamla landningsplatsen på Porsö och slog in på en smal stig, som ledde fram genom en yppig och mångskiftande örtmatta under vidfamnande ekar och nyutspruckna askar. Häggens vita blomklasar och vildapelns skära flockar hade efterträtts av oxelns, rönnens och olvonens vita buketter. Nyckelblomster, tveblad och nattfiol hade börjat ersätta de tidigare orchidéernas vissnade stänglar. Konvaljer och violer stodo i sitt högsta flor, och i det växlande, dallrande solmönstret under de nylövade ekarna hade geranier, lundkovall och andra högsommarblommor redan bildat granna, färggnistrade inslag. Med uppskörtade kjolar och med steg så lätta och försiktiga, som hade det gällt att barfota gå fram över glasskärvor, fortsatte Go-hjärtans-mor utefter den knappast skönjbara stigen. Hon hade icke för sitt liv velat trampa på eller skada en enda av sina kära blommor. -- Då och då hukade hon sig ned för att titta på en mer än vanligt praktfull blomma eller suga åt sig den nästan bedövande konvaljedoften. -- Men plocka en blomma, nej, det nändes hon visst icke! Det led fram på eftermiddagen, och de varmaste timmarnas andlösa stillhet hade redan börjat vika för en stigande kör av lockande och jublande fåglaröster. Från träd och buskar, vart man vände sig, läto sommarskogens många olika sångare höra sina romanser och visor, än växelvis, än överröstande varandra. Där funnos sådana små mästare som trädgårdssångaren, lövängarnas sångare framför andra, svarthuvade sångaren och bastardnäktergalen. Där funnos även artister i andra eller tredje planet, sådana som lövsångare, törnsångare och gransångare, rödstjärt, flugsnappare, bofink och trädpiplärka, samt dessutom en hel del av skogens gatusångare och bierfilare, såsom göktytan, nötväckan, talgoxen och talltitan m. fl. Alla sjöngo de av fulla lungor och alla hade de någon glädjande tilldragelse att förtälja. Så här ungefär löd det ständigt återkommande grundtemat i deras jublande förkunnelse: Några små blåglänsande eller vita,