- Project Runeberg -  Gammel-Ante: En bok om havsörnen och andra skärgårdens fåglar /
92

(1923) Author: Thor Högdahl - Tema: Nature, Birds
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guds fåglar och Guds blommor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brunprickiga ägg, som den hulda makan troget ruvat, alltsedan maj började strö sippor i skogen, hade plötsligt brustit sönder och öppnat sig för de allra »sötaste» små ungar med stinna, blåa magar, långa, smala, ständigt kringvirrande halsar och stora huvuden med blinda ögon och gulröda, vidöppna gap. Det var därför de voro så glittrande glada; det var därför det kändes så skönt att leva! Bara de tänkte på de små liven, där de lågo i sina av västanfläkten rörda, konstrikt sammanfogade stråvaggor bland snåren eller på mjuka fjäderbolstrar nere i trädhålens trygga och svala barnkamrar, måste de sjunga, bara sjunga, tills det nästan slog lock i deras små strupar. Liksom de flesta skärgårdsbor hade Go-hjärtans-mor alltifrån barndomen lärt känna igen och skilja mellan alla olika slags sjöfåglar, men med lantfåglarnas namn var hon icke så väl förtrogen. Därför hade hon själv efter bästa förstånd satt namn på en del av de småfåglar, hon tyckte bäst om. Så kallade hon trädgårdssångaren med hans om taltrasten påminnande sång helt enkelt för »lilltrasten» och rödhakesångaren »klockarefar», emedan han alltid började sjunga på bestämd tid morgon och afton och liksom tog upp otte- och vesperpsalmen där inne i skogens gröna tempel. Då och då under det hon gick, sprätte en harunge upp ur buskarna framför henne. Än brakade ett tjäderflog genom skogen, än var det en orrhöna som, överraskad tillsammans med sina nykläckta ungar, linkande iväg över tuvorna, alldeles som om hon brutit både vingar och ben -- detta endast för att leda den annalkandes uppmärksamhet på sig, bort från ungarna. Där kastade sig en ringduva med visslande flykt ut från en tät gran, där for en koltrast smackande upp ur buskarna, så plötsligt och oväntat, att hon kunnat bli rakt hjärtskrämd, om hon icke varit så förtrogen med skogens alla olika läten. Och göken ku-kuade och gol. -- Du store, hur han gol, från norr och söder, öster och väster! Rätt som det var kom hon att tänka på hur hon som barn och även senare plägade krypa in under den stora granen där borta, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 12:16:22 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmlante/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free