ju förstå, att de ä glada åt blommorna och inte unnar oss andra att ens få titta på dom!» - Ja, så var det, så var det naturligtvis! Se, mor Söderberg hon visste då allting och begrep då allting så bra! Men så var hon också av finnblod. -- Fast så mycket var då säkert att vad blommorna vid Ekängen anbelangade, så skulle de där människorna inte bli ensamma om dem! För se, blommor och bär voro, Gud ske lov, gemensam egendom, som jordägaren icke kunde hindra andra fattiga stackare att göra sig nytta av! Lena på Långskaten, som hade sin så gott som enda kontanta inkomst av att fara till staden med bär och blommor och idegranskvistar, var den första som passade på att plocka en bukett av Go-hjärtans-mors granna blommor. Då hon veckan före midsommar stod inne i staden på det dammiga Ladugårdslandstorg med sin präktiga skörd från de saltomflutna skären, stack hon ned den praktfulla, gula blomsterkvasten mitt i den klädkorg full av konvaljebuketter, som stod framför henne. Och då hon kom hem till sin ö, kunde hon, trots bästa vilja icke hålla inne med att en fin herre givit henne en hel krona för grannlåtsblommorna. Nu var det färdigt! Var enda gumma på ön, som kunde hålla i en åra eller styra en båt något så när, skulle ut till Porsö för att få del av rovet. De, som icke kunde roffa åt sig hela buketter -- blommorna hade under årens lopp förökat sig och voro nu spridda över en ganska stor fläck av kärret -- skulle åtminstone ha några stycken av »de stora gula» att pryda upp sina konvalje- och nattfiolbuketter med. Go-hjärtans-mor var översiggiven för sina vackra blommor. Så ofta hon kunde taga sig tid därtill, låg hon ute på holmen och vaktade dem som draken ruvar över guldet, och fick hon reda på att någon varit där och plockat, gick hon direkt till den skyldiga och tog honom eller henne i upptuktelse -- icke med högröstat gräl och en ström av skällsord, såsom allmogekvinnor ofta ha för sed, utan stilla och godmodigt, så att motparten stod där helt förvånad och svarslös. »Tycker inte du som jag», brukade hon börja, »att de där