- Project Runeberg -  Gammel-Ante: En bok om havsörnen och andra skärgårdens fåglar /
172

(1923) Author: Thor Högdahl - Tema: Nature, Birds
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På Blålöga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

någonstans här på kobbarna kunde man förstå. Först gav sej den ena te å flaxa å hoppa å leva toki framför näbben på åden, tills hon ble ursinnig å börja hugga omkring sej. Då kom den andra kråkan smygande bakifrån å nöp åden i stjärten, så att hon måste snurra runt för å kunna fre sej. Å på de sättet höll dom på kanske i en halvtimmes tid att anfalla åden än från de ena än från de andra hållet. Till sist, då ådstackaren va nästan slut utå ansträngning å bara låg där å flämta, hoppa dom fram på var sin sida om henne, högg tag i vingbena på henne -- å släpa henne ur redet. -- -- -- ja, det gjorde dom! Då tyckte jag förstås, att de börja gå för långt, så jag tog bössan å rodde över te kobben för å lära kråkfulingarna veta hut. Men då jag kom dit, hade dom redan hunnit me å göra pannkaka på fyra utå dom sex äggena, å åden låg å sam ute i sjön å visa ingen lust att gå i land vidare. Å kråkorna, ja, dom klara sej förstås som vanligt, å inte va jag heller i stånd te å hitta deras bo. -- -- -- Efter frukosten beslöto sig våra resenärer för att fara över till Österskäret, det största och märkligaste i hela Blålöga. Innan de gingo i land där, gjordes emellertid en avstickare till en liten kobbe, där havstruten sedan gammalt brukar häcka i förnäm avskildhet. Att Jan-Erik icke misstagit sig om platsen, därom blevo de snart övertygade, då ett par stora måsfåglar med vitglänsande kroppar och sotsvarta vingar under indignerat skrän och kacklande höjde sig från kobben vid båtens annalkande. Redet var lätt funnet, där det låg bland rörflen och vårbrodd i en sänka mellan hällarna. Havstruten häckar tidigt, och ur det ena ägget har kläckts en liten grådunig, svartfläckig unge, som fastän han väl icke kan vara många timmar gammal, redan tyckes hava lärt sig konsten att ligga orörlig och agera grästuva. Det andra ägget är till synes ännu helt. -- Men vad nu! Det lever ju, det rör sig, rullar fram och tillbaka i balen. En liten vingstump petar ut genom ett hål på sidan, och genom ett annat hål ser man en näbb energiskt arbeta på att bräcka skalet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 12:16:22 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmlante/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free