Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fångna kungabarn. -- Herraväldet i luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oförsiktig att låta den ligga obetäckt på fördäck
till allmänt beskådande.
Det var ett par pojkslynglar, som genom att lönnmörda
örnen hade velat visa sin manhaftighet och på samma
gång reta skolrådets ledamöter, till vilka de hade
ett horn i sidan.
__ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __ __
Emellertid hade den nya tiden och den förträffliga
civilisationen börjat sträcka ut sina tentakler till
hemlandet och hemholmarna. – Ja, egentligen hade
den ju gjort sig påmint långt förut. Men nu visade
den sig så påtaglig och i så många olika skepnader,
att man snart sagt för varje dag kunde iakttaga dess
långsamma men säkra frammarsch.
En gumma i Snävet hade kommit på den tvivels utan goda
idén att odla jordgubbar för avsalu på staden. På
de små åkerlapparna på ön, där den återstrålande
solvärmen från de omgivande berghällarna under
högsommaren alstrar en verklig drivhustemperatur,
trivdes jordgubbarna alldeles förträffligt och blevo
större och saftigare än annorstädes. Därtill kom att
de mognade, först sedan jordgubbssäsongen inåt landet
redan var över, vilket gjorde att man kunde taga mera
betalt för dem, än vad eljes varit fallet.
Gumman i Snävet gjorde lysande affärer. Grannarna
följde hennes exempel och förvandlade sina tegar
och åkrar till jordgubbsland. Snart stod var och
varannan jordbit mellan bergknallarna fullsatt med
jordgubbsplantor i långa rader, och strömmingsskötar
och nät fingo långa tider hänga obegagnade i sjöboden,
medan fiskaren skötte sina jordgubbsodlingar.
Och när jordlapparna på hemlandet icke ville räcka
till för ändamålet, for man över till holmarna och
började med yxa, spade och hacka gå till storms mot
de blommande lövängarnas små paradis. Ekar och lindar,
häggar och hasselbuskar och alla vårens och sommarens
fagra blommor fingo rymma fältet för plantorna
med de begärliga röda skenfrukterna. Efter några
år fanns det knappast en löväng eller ett kärr på holmarna,
som icke genomkorsades av stengärdsgårdar och avloppsdiken och
inneslöt ett eller flera taggtrådsomgivna jordgubbsland. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
