Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. I, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Måhända medfödt, – som han ej rår för,
Ty ej naturen välja kan sitt ursprung –
Till följe af ett blodets öfvermått,
Som bryter ned förnuftets alla dammar,
Måhända ock af vana, som för mycket
Förskämmer goda seders vackra form, –
Att, säger jag, en sådan man, som bär
Ett enda lytes prägel – vare sig
Naturens färgor eller ödets fläckar –
Blir ratad blott för detta enda fel,
Om ock han vore englaren för öfrigt
Och ägde hvarje dygd, som ägas kan.
Ett qvintin dåligt skämmer ofta bort
Det öfriga utaf en ädel massa.
Der kommer han, min prins!
Englar och nådens budskap oss bevare![1] –
Hvad helst du vara månde,
En salig ande eller afgrundsspöke,
Med doft från himlen eller stank från satan,
Med onda uppsåt eller kärliga,
Din skapnad tvingar mig att spörja dig;
Jag vill dig kalla Hamlet, kung och fader
Och Danmarks majestät. O svara mig!
Låt mig ej dö i blindhet: säg, o säg,
Hvi dina helga ben, i döden svepta,
Ha sprängt sin likskrud, – hvi den mörka grafven,
Uti hvars djup jag stilla såg dig sjunka,
Har öppnat sina tunga marmorkäftar
Och vräkt dig ut. O! hvad betyder det,
Att du, ett lik, än vandrar på besök
I månens bleka glimtar, pansarklädd,
Till nattlig skräck, då vi naturens narrar
I merg och ben för hemska tankar rysa,
Som räcka utom gränsen för vår själ?
Hvi gör du detta? Säg! hvad är att göra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
