Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. I, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brist ej, mitt hjerta! Senor i min kropp,
Föråldrens icke ögonblickligt, J,
Men bären mig så styft och rakt som förr!
Förglömma dig! Nej, arma ande, nej,
Så länge detta yra klot har minne.
(Slår sig för hufvudet).
Förglömma dig!
O, från mitt minnes tafla vill jag plåna
Hvar dårlig och eländig hågkomst ut,
Ja, alla sagor, former, ord och intryck,
Som flit och ungdom fordom skrifvit dit,
Och helt allena skall din maning lefva
Uti min hjernas bok och band, förvarad
Från lägre ämnens smitta; ja, vid Gud!
O, du elända qvinna!
Du skurk, du smilande, du lömska skurk!
Min plånbok hit! Det måste skrifvas upp,
Att man kan le och smila, le och smila
Och ändock vara skurk; åtminstone,
Det vet jag visst, kan sådant ske i Danmark.
(Han skrifver).
Nu, farbror, står du der! – Min lösen är:
"Farväl, farväl, farväl, förglöm mig ej."
Det har jag svurit på att icke göra.
(Bakom scenen). Min prins!
(Bakom scenen). Prins Hamlet!
(Bakom scenen). Gud bevare honom!
Ja väl!
(Bakom scenen). Hollah! Min prins!
(Bakom scenen). Kom, fogel, kom.[1]
Hur står det till, min prins?
Hvad nytt, min prins?
Ha! underbart!
Min gode prins, förtälj oss.
Nej, J upptäcken det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
