Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. IV, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ad.
Min konung, rädda er! En ocean,
Som öfver sina stängsel klättrat har,
Ej slukar slätterna med värre fart,
Än främst i spetsen för en upprorshop
Laertes öfvermannar vakten. – Prins
Han nämns af pöbeln. Likasom om verlden
Först skulle till att skapas nu i dag,
Och häfd och forntid, dessa starka stöd
För allt som sker och sägs, förgätna vore,
De ropa: "kungaval! – Laertes kung!"
Och hattar, mössor och handklappningar
Med hurraropen flyga högt i sky.
"Laertes skall bli kung! Laertes kung!" –
Hur öfverljudt på villospår de skälla!
Ni går på bakslag, falska danska hundar!
Man spränger dörrarna.
Hvar ha vi den der kungen? – Stanna der!
Nej, alla in!
Jag ber, gör mig till viljes.
Godt, som ni vill. (De gå ut).
Jag tackar er. Håll dörren. – Kunga-niding,
Gif mig min far igen!
Var lugn, Laertes.
Den droppa blod i mig, som nu är lugn,
Bastard mig kallar, kallar far min hanrej
Och bränner namnet sköka in i pannan,
Min rena, kyska, goda moders panna.
Hvi stormar du som en gigant, Laertes?
Låt honom vara, Gertrud, frukta icke,
En konung står i sådant gudahägn,
Att knappt förrädarn vågar peka till,
Än mindre slå. – Laertes, tala, säg,
Hvi är du så förtörnad? – Stilla, Gertrud,
Låt honom vara! – Tala, unge man!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
