Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Johan. V, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så snart ni svarat, vet jag straxt, hur långt
Min tungas fullmakt sträcker sig att orda.
Pand. För envist trotsig Dauphin är och vill
Ej gifva med sig alls; han säger mig
Rent ut, att han ej lägger vapnen neder.
Bast. Vid allt det blod, som ilskan frustat har,
Den pojken, han har rätt. – Hör Englands konung,
Ty genom mig hans majestät nu talar:
Han är beredd, och det på goda skäl.
Åt detta dumma, tölpiga besök,
Åt detta narrspel, denna stål-maskrad,
Skägglösa näsvishet och pojk-mandat
Vår konung skrattar och är väl beredd
Att detta dverg-krig, denna lillpytts-här
Ur alla sina länders omkrets piska.
Den hand, som gaf er stryk vid egen dörr
Och tvang er der att krypa snällt till kojs,
Och dyka såsom ämbar ned i brunnar,
Och krypa uti bås och spiltor in,
Och lägga er som panter i en kista,
Och bo ihop med svin, och ljuflig räddning
I fängselhvalf er söka, darra, skälfva
För minsta skri utaf er landsman tuppen,
Som vore rösten väpnad Engelsmans, –
Skall denna segerrika hand försvagas,
Som gaf er ris i edra egna hem?
Nej! Vet, den tappre kungen är i vapen
Och sväfvar som en örn kring sina ungar
Och hugger den som kommer boet när.
Och ni vanslägtade rebeller der,
Ni blodiga Neroner, sargande
Er moder England, rodnen utaf blygsel,
Ty edra hustrur, edra bleka jungfrur,
Som amazoner trippa efter trumman
Med fingerborgen bytt till pansarhandske
Och nålen till en lans och veka hjertan
Till blodiga och vilda böjelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
