Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den femte. IV, 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om de vill slåss med oss, så bed dem komma,
Om icke, ge sig af; jag tål ej se dem.
Men om de vilja göra intetdera,
Så komma vi till dem och sopa bort dem,
Så fort som fordom stenar slungades
Från en assyrisk slunga; alla fångar,
Som nu vi hafva, skola mista nacken,
Och ingen enda man af dem vi ta
Skall få pardon: – förkunna det för dem.
(MONTJOYE kommer).
Exet. Den franska härolden är här, min kung.
Glost. Hans blick mer ödmjuk är, än nyss den var.
K. Henr. Ha! hvad är det, du härold, mins du ej,
Att dessa lemmar jag till lösen erböd?
Säg, kommer du ännu en gång och talar
Om lösepenningar?
Montj. Nej, store konung.
Jag kommer att den gunst och nåd begära,
Att vi må vandra öfver detta blodfält
Och räkna våra lik och dem begrafva
Samt skilja adeln från gemene man;
Ty många våra prinsar – ack och ve! –
I legoknektars blod nu ligga dränkta;
Så dränker ock vår pöbel grofva lemmar
I prinsars blod; och deras hästar vada
Till hasorna i blod och spjerna vildt
Med väpnad hof på sina döda herrar
Och döda dem på nytt. Låt, store kung,
Oss få i frid kring fältet gå och ordna
De döda kropparna.
K. Henr. Uppriktigt, härold,
Jag vet ej, om vi segrat eller icke;
Ty många än af edra ryttare
På fältet svärma kring.
Montj. Er tillhör segren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
