Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Andra delen. II, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Glost.
Var tålig, Leonora; glöm din sorg.
Ack, Gloster, lär mig då mig sjelf att glömma!
Ty då jag mins, att jag din maka är,
Och du en prins och detta lands protektor,
Så tycks mig att jag borde så ej föras
I smälek klädd, med papper på min rygg
Och följd af pack, som gläds åt mina tårar
Och mina djupt ur bröstet dragna suckar.
Den grymma flintan skär min späda fot
Och, då jag stapplar, ler det ilskna packet
Och ber mig se mig före hur jag går.
Ack, Humphrey, kan jag bära denna smälek?
Tror du, att mer jag verlden skåda kan
Och akta den för säll som skådar solen?
Nej, svart skall bli mitt hvitt, och natt min dag.
Och tanken på min prakt mitt helvete.
Då skall jag säga: Jag är Glosters hustru,
Och han en prins och landets styresman:
Men sådan prins han var och så han styrde,
Att sjelf han åsåg hur jag hjelplös fördes
Som en förlustelse och ett spektakel
För hvarje lätting i den råa hopen.
Men var du from och blygs ej åt min skam
Och rör dig ej förr’n dödens bila hänger,
Som snart den göra skall, dig öfver nacken.
Ty Suffolk, – han som allt förmår hos henne
Som hatar dig och hatar mig och alla, –
Och York och gudsförgätne presten Beaufort
Ha snaror lagt att snärja dina vingar,
Och hur du flaxa må, – de fånga dig.
Men var ej rädd förr än din fot är snärd,
Och sök ej att din ovän förekomma.
Håll, Leonora, håll; du måttar vilse.
Jag måste skyldig vara, förr’n jag dömes;
Ett tjugodubbelt antal fiender,
Med tjugodubbel makt hvarenda en,
Ej kan den minsta skada göra mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>