Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Tredje delen. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvars hofskägg röko af hans varma blod,
Den ädle riddersmannen upp sin anda.
Må jorden af vårt blod då blifva drucken!
Min häst jag dräper, ty jag vill ej fly.
Hvi stå vi nu som svaga qvinnor här
Och jemra oss, när fienden så rasar,
Och se derpå som på ett sorgespel,
Som diktadt blef och speladt blott för roskull?
Här svärjer jag på knä vid Gud i himlen
Att aldrig hvila, aldrig stilla stå,
Förr’n döden slutit mina ögon eller
Af lyckan hämd i rågadt mått jag vunnit.
O Warwick, här mitt knä med ditt jag böjer
Och kedjar mig vid dig med samma löfte. –
Och förr’n från jordens kalla anlete
Mitt knä jag lyfter, lyfter jag mitt öga
Och mina händer och mitt hjerta upp
Till dig, som kungar höjer upp och störtar!
Med bön att du, om så din vilja är,
Att denna kropp af fienden skall sköflas,
Må öppna dock din himmels kopparportar
Och släppa in min syndafulla själ! –
Nu, lorder, tagen afsked tills vi mötas,
Hvarhelst det vara må; jord eller himmel.
Min bror, gif mig din hand, – och, kära Warwick,
Låt mina trötta armar famna dig: –
Jag aldrig tårar fällt, men nu de rinna,
Då så jag vintren ser på våren vinna.
Bort, bort! Ännu en gång farväl, mylords!
Dock, låt oss alla gå till våra troppar
Och låta den få fly som ej vill stanna,
Och kalla den för pelare som bidar,
Samt, om vi lyckas, lofva dem en lön,
Så herrlig som olympisk segerkrans;
Det torde gjuta mod i qvalda bröst,
Ty ännu kan man lif och seger hoppas. –
Ej dröjsmål längre; fram, med allan makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
