Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Tredje delen. II, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ditt guld mig gif, om något guld du har,
Ty jag med hundra svärdshugg det har köpt. –
Dock, låt mig se: – är det min oväns anlet?
Ack nej, nej, nej, det är min enda son! –
Ack, barn, om än du något lif har qvar,
Slå ögat upp och se hvad strida skurar,
Af stormen i mitt hjerta väckta, strömma
På sår, som ge min blick och hjerta döden!
Gif nåd, o Gud, i denna jemrens tid –
Ack, hvilka grymma vilda slagtarbragder
Förblindadt onaturliga, förryckta
Har denna dödsfejd dagligdags ej aflat!
Din far, mitt barn, för tidigt gaf dig lifvet
Och har beröfvat dig ditt lif för sent![1]
Ve öfver ve! – Ack, oerhörda qval!
O, att min död fick denna fasa hejda
Barmhertighet, o Gud, barmhertighet!
Hans panna hvita rosen bär och röda,
De båda kungahusens olycksfärger;
Hans purpurblod den ena liknar just,
Hans bleka kind är bilden af den andra.
Den ena vissne, må den andra blomstra!
Ty kämpa de, så vissna tusen lif.
Ack, hur min moder för min faders död
Mig banna skall och aldrig tröstad blifva!
Ack, hur min moder för min gosses mord
I gråt skall dränkas, aldrig tröstad blifva!
Ack, hur mitt folk för dessa dåd skall harmas
Uppå sin kung och aldrig tröstadt blifva!
Har nånsin son så sörjt en faders död?
Har nånsin far begråtit så en son?
Har nånsin kung sitt folk beklagat så?
Er sorg är stor, min tio gånger större.
Jag bär dig bort, att jag må gråta ut.
(Går med liket).
Din svepning dessa armar skola blifva!
Mitt hjerta, kära barn, skall bli din graf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>