Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Richard den tredje. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anna.
Det vore en högst klok och billig gerning
Att hämna sig på den som dräpt min make.
Glost. Min fru, den som din make dig beröfvat
Har gjort det för att skaffa dig en bättre.
Anna. En bättre man ej andas här på jorden.
Glost. Den fins som bättre älskar dig än han.
Anna. Och hvem?
Glost. Plantagenet.
Anna. Så hette han.
Glost. Ja, samma namn, men utaf bättre art.
Anna. Hvar är han?
Glost. Här: (Hon spottar efter honom). Hvi spottar du åt mig?
Anna. O, vore det ett dödligt gift för dig!
Glost. Aldrig kom gift från sådan ljuflig ort. [1]
Anna. Aldrig föll gift på mera otäck padda;
Bort ur min åsyn! Du mitt öga smittar.
Glost. Ditt öga, väna vif, har smittat mitt.
Anna. O, vore mina ögon basilisker!
De skulle då på stället slå dig död.
Glost. Ack, ja! då finge jag på en gång dö;
Nu lefvande jag dör af deras blixtar.
Ditt öga pressat salt ur mina ögon
Och skändat deras ljus med barnslig gråt,
De ögon dem ej nånsin ömkan fuktat –
Ej då min fader York och Edvard greto
Vid Rutlands ömkeliga qvidande,
När svarta Clifford genomborrat honom;
Ej då din tappra fader som ett barn
Med jemmer talte om min faders död
Och tjugo gånger qväfdes af sin snyftning;
En hvar som såg det hade våta kinder
Som löf i regn; i denna dystra tid
Mitt manna-öga veka tårar skydde
Och hvad ej sorgen mäktat pressa ut,
Det har din skönhet, jag är blind af gråt.
Jag hvarken tiggt hos ovän eller vän,
[1] Översättaren har i Richard den tredje oftare än i de föregående skådespelen användt trokéen i början af versen. Visserligen nyttjar Shakspeare i alla sina skådespel en friare versifikation än man skulle kunna våga efterbilda på svenska; men i en öfversättning af Richard den tredje är det måhända nödvändigare än i något annat stycke att der och hvar äfven härutinnan härma honom. Språket i Richard den tredje är häftigt och lidelsefullt samt mången gång den ena versen en antites emot den andra. På grund härutaf måste trokéen stundom tiligripas för att kunna återgifva rad med rad, stundom för att gifva, om man så får uttrycka sig, mera svigt åt versen. Någon gång blir Shakspeare i Richard den tredje så våldsam, att han helt och hållet bryter metern; äfven detta har öfversättaren efterbildat sid. 57, der det heter:
Hastings hon förbannade;
Buckingham hon förbannade;
Richard hon förbannade;
samt sid. 84, der Margaretha säger:
Och jorden remnar och helfvet brinner,
Och djeflar tjuta och helgon bedja m. m.
Skulle öfversättaren i Richard den tredje allt igenom hafva följt samma ton i versifikationen, som t. ex. i Midsommarnattsdrömmen, eller Två ungherrar från Verona, hade utan tvifvel styckets total-intryck derpå förlorat. Den ofvan citerade versen hade med ett penndrag kunnat görastill en fullkomligt regelrätt och till och med ganska välljudande vers på detta sätt:
Från sådan ljuflig ort kom aldrig gift,
men originalet har:
Never came poison from so sweet a place
och omedelbart derefter:
Never hung poison on a fouler toad.
För öfrigt torde läsaren jemföra:
Öfversättningen. Originalet.
Sid. 20. Redo att flux m. m. Ready to catch etc.
-- 30. Aldrig, mylord, m. m. Never, mylord, etc.
-- 36. Närmre i blodig håg m. m. Nearer in bloody thoughts etc.
-- 61. Mörda din andedrägt m. m. Murder thy breath etc.
-- 72. Dotter, god dag! Daughter, well met!
-- 107. Mördare här! Is there a murderer here?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:47:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hagberg/e/0105.html
