Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richard den tredje. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ej nånsin söta ord min tunga lärt,
Men nu din fägring är den lön mig väntar,
Mitt stolta hjerta tigger, tungan talar.
(Hon ser föraktligt på hononm).
Lär icke dina läppar sådant hån;
Till kyssar, ej till hån, de äro gjorda.
Om din hämdfulla själ ej kan förlåta –
Se här! jag lånar dig mitt skarpa svärd;
Stöt till och göm det i mitt trogna hjerta,
Släpp ut den själ som dig förgudat har
Ett naket bröst jag bjuder åt ditt döds-hugg;
På mina knän jag ödmjukt tigger död.
(Han blottar sitt bröst; hon måttar åt honom med svärdet).
Nej, bida ej; jag dödade kung Henrik:
Men det din skönhet var som retade.
Stöt till! ty jag ung Edvard stack ihjel:
(Hon måttar åt honom med svärdet).
Men himlen i ditt anlet mig förförde.
(Hon låter svärdet falla).
Tag svärdet eller mig, en af oss båda.
Res dig, du hycklare; din död jag önskar,
Men ändock vill jag ej din bödel vara.
Befall mig döda mig, och jag det gör.
Det har jag gjort.
Det var i vredesmode.
Säg om det än en gång, och denna hand,
Som utaf kärlek dödade din kärlek,
En vida större kärlek nu skall döda;
Till bådas död skall du då skyldig bli.
Om jag ditt hjerta kände!
Det bor uppå min tunga.
Jag fruktar båda äro falska.
Då fins ej trohet till i verlden.
Nå väl, så göm ditt svärd.
Beviljar du mig frid?
Det få vi se med tiden.
Får jag i hoppet lefva?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
