Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. II, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Först blef Kildair anklagad, som då var
I Irland vicekung; när han blef afsatt,
Kom grefve Surrey dit och det så plötsligt,
På det att han ej måtte hjelpa fadren.
En nedrig statskupp.
När han kommer åter,
Så lita på han hämnas; allmänt kändt
Det är, att hvemsomhelst som kungen gynnar,
Åt honom skaffar kardinalen syssla
Tillräckligt långt från hofvet.
Hela folket
Djupt hatar honom, såge honom gerna
Sju famnar under jorden. Hertigen
Förgudad var och kallades af alla
"Den gode Buckingham, den dygdespegeln."
Se der den ädla, olycksfulla mannen.
Låt oss gå närmare.
J gode män,
Som medlidsamt så långt mig hafven följt,
O hören mig och gån så hvar till sitt.
För högmålsbrott jag blifvit dömd i dag
Och skall nu dö derför; Gud är mitt vittne –
Och har jag samvete, må det mig drabba
Som yxan faller, om jag ej är redlig! –
Jag icke för min död bär groll till lagen,
Den gjort bokstafligen hvad rättvist är;
Men de som lagen sökt, dem kan jag önska
Mer christlighet: de vare hvad de vilja,
Jag dem förlåter utaf allt mitt hjerta.
Dock må de ej berömma sig af ondo,
Ej bygga brott uppå de stores grafvar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
