Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. IV, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Se’n först ni såg mig; men, jag beder er,
Säg hvad som fört er hit.
Min ädla fru,
Min egen hyllning först och främst; dernäst
Hans majestäts befallning att er söka,
Er sjukdom grämer honom, och han skickar
Igenom mig sin fursteliga helsning
Och beder hjertligt er att hafva tröst.
Min bästa lord, för sent den trösten kommer,
Liksom benådning sedan dom är verkställd.
Om jag i tid den läkedomen fått,
Den hade hjelpt, – nu trösta endast böner.
Hur mår hans höghet?
Han vid helsa är.
Han vare städse så och blomstre evigt,
När jag hos maskar dväljes och mitt namn
Från England bannlyst är! Min Patienza
Har du det brefvet låtit skicka af,
Som jag dig skrifva bad?
Ej än, min fru.
Då ber jag ödmjukt er att lemna detta
Till konungen min herre.
Hjertligt gerna.
Jag deri åt hans godhet anbefallt
Vår rena kärleks bild, hans lilla dotter; –
Välsigne himlen henne rikligen! –
Uppfostre han i tukt och ära henne!
Hon ung och ädelt blygsam är; jag hoppas
Hon skall förtjena det, – samt älske henne
För hennes moders skull, som älskat honom,
Gud vet hur dyrt! – Min nästa stackars bön
Är, att hans höghet ville ömkan hafva
Med mina arma qvinnor, som så länge
Mig troget följt i både nöd och lust;
Det fina ej en bland dem, jag det bedyrar
Och kan ej ljuga nu, som ej förtjenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
