Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Så tuktas en argbigga. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Din dräng blir Biondello då han kommer,
Men först jag laga vill att han ej sqvallrar.
Det är af nöden.
Nå väl, min herre, då det är er vilja
Och jag förbunden är att lyda er –
Ty så befallte mig er far till slut:
"Var villig mot min son," så sade han,
Fastän måhända i en annan mening –
Ja, jag är nöjd att bli Lucentio,
För det jag älskar så Lucentio.
För det Lucentio älskar, skall du säga.
Nu blir jag dräng för denna flickas skull,
Hvars blick mitt stackars öga lagt i bojor.
(Biondello kommer).
Der är den slyngeln; karl, hvar har du varit?
Hvar har jag varit? Säg, hvar är ni sjelf?
Har Tranio stulit edra kläder, herre?
Ni hans kanhända? Hvad är nu på färde?
Kom närmre; här är icke tid att skämta,
Du måste efter tidens kraf dig lämpa.
Mitt lif att rädda, Tranio har tagit
Min drägt och skapnad an; jag tagit hans,
På det att jag må kunna komma undan.
Knappt anländ hit jag slog ihjel en karl
Uti ett gräl och räds att jag är upptäckt
Betjena honom, hör du, som sig höfves;
Jag räddar lifvet med att rymma hädan.
Förstår du?
Jag? – Nej, ej ett enda ord.
Du får ej kny om Tranio det minsta,
Han är förvandlad till Lucentio.
Rätt bra för honom! – Den som vore så!
En önskan till, min gosse: att när vi ombytt lotter
Lucentio måtte vinna Baptistas yngsta dotter.
Men hör – ej för min egen, men för min herres skull, –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>