Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Så tuktas en argbigga. II, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och ser hon arg ut, säger jag att hon
Så klar i blicken är som daggstänkt ros;
Men är hon stum och säger ej ett ord,
Då vill jag prisa hennes snabba tunga
Och säga att hon talar som en engel;
Om "ryk och ränn" hon säger, tackar jag,
Som om hon bedt mig stanna qvar en vecka;
Om hon mig korgen ger, så frågar jag
När lysning får tas ut och vigsel ske.
Der är hon! Tala nu, Petruchio!
(Catharina kommer).
God morgon, Karin, ty så lär ni heta.
Rätt har ni hört, men hört en smula illa;
Man brukar annars kalla mig Cathrina.
Nu ljuger ni; ni heter simpelt Karin
Och raska Karin, stundom arga Karin;
Men Karin, skönsta Karin här i verlden,
Du karla-Karin, cara mia Karin,
Hör hvad jag säger, Karin, du min tröst!
Då öfverallt jag hört din mildhet prisas,
Din dygd berömmas och din skönhet hyllas –
Dock ej så högligen som du förtjenar –
Jag blifvit rörd och friar nu till dig.
Ha rörd! Nå, rör en smula då på benen
Och gå er väg: jag såg på ögonblicket,
Att ni var rörlig.
Rörlig? Hvem är rörlig?
En tält-stol.
Trifadt! Slå er ned på mig.
Att bära tillhör åsnor, så ock er.
Att bära tillhör qvinnor; så ock er.
Ej sådan narr som er, om mig ni menar.
Ack, kära Karin, jag dig ej vill tynga,
Ty du är ännu allt för ung och lätt –
Så lätt att ej ett sådant nöt mig kniper,
Och dock så tung som jag på vågen käns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
