- Project Runeberg -  Shakspeare's dramatiska arbeten / Sjunde bandet /
123 / 45

(1861) [MARC] [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Carl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Så tuktas en argbigga. III, 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med blicken noga fästad på vår fördel;
Så lura vi den gamla Gremio,
Den plirande herr pappa Minola,
Den kärliga spelmästarn Licio, –
Allt till er fördel, herr Lucentio.
(Gremio kommer tillbaka).
Nå, Gremio, ni kommer ifrån kyrkan?


Grem.

Så glad som nånsin jag från skolan kommit.


Tran.

Ha brud och brudgum redan kommit hem?


Grem.

Brudgumse, säg! Ty argsint som en gumse
Han är, och det lär flickan nog få spörja.


Tran.

Mer arg än hon? Åh nej, det är omöjligt.


Grem.

Han är en fan, en fan, en riktig satan.


Tran.

Hon är en fan, en fan, en satans mamma.


Grem.

Jo pytt! Ett lam, en dufva emot honom!
Hör bara på. Då presten sporde honom
Om han Cathrina ville ha till hustru,
Han svarte: "Ja, för fan," och svor så högt,
Att presten, helt förfärad, släppte boken;
Då presten böjde sig att ta den upp,
Fick han utaf brudgummen sådan puff,
Att prest och bok och bok och prest der låg.
"Tag upp dem," sad’ han, "den som hågad är."


Tran.

Hvad sade hon då han steg upp igen?


Grem.

Hon skalf af skräck; han stampade och svor,
Som hade presten velat narra honom.
När hela vigselakten slutad var,
Han skrek på vin[1]: "gutår," han sad’, som om
Han rumlat, efter storm, med dryckesbröder
Om skeppsbord, störtade muskaten ned
Och kastade brödbitarna i synen
På klockaren, af intet annat skäl
Än att hans skägg såg ut så tunnt och hungrigt,
Som om det tiggde tilltugg då han drack.
När det var gjordt, han bruden tog om halsen
Och kysste henne med en sådan smäll,



[1] Det var en gammal plägsed i England att bjuda ikring vin och bröd i kyrkan straxt efter vigseln. Äfvenledes brukade brudgummen kyssa bruden efter slutad vigselakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:48:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hagberg/g/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free