Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Så tuktas en argbigga. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I morgon icke heller: ingen brådska
Se, dörrn är öppen, ditåt går din väg;
Smörj dina stöflor du och lunka hem,
Jag reser icke förr än jag får lust.
Du tycks mig bli en hygglig grobian,
Som redan första dagen gormar så!
Var stilla, Karin; blif ej ond, jag ber.
Jag skall bli ond. Hvad har du väl att göra? –
Var lugn, min far; han skall nog stanna qvar.
Jo jo, min vän, nu börjar det att verka.
God’ herrar, in med er till bröllopsbordet! –
Här lär man med en qvinna drifva gäck,
Om ej hon djerfhet har att göra motstånd.
De skola in, min vän, som du befaller. –
Lyd bruden genast, ni brudriddare,
Kalasa, jubilera, rumla, drick
För hennes jungfrudom ert glas i botten,
Var galna – eller dra åt fanders alla!
Min snälla Karin, hon skall följa mig.
Nej, stampa icke, gör ej sura miner,
Sjelf är jag herre öfver hvad jag äger;
Hon är min egendom, min gård, mitt gods,
Mitt husgeråd, min åker och min lada,
Min oxe, åsna, häst och hvad mig tillhör[1];
Här står hon, peka hit om någon törs!
Jag tukta skall den djerfvaste som vill
Min väg till Padua stänga. – Grumio,
Drag värjan, röfvare omringa oss;
Om du är karl, så hjelp din matmor nu.
Räds ej, min pulla, ingen skall dig röra,
Jag är ditt värn och det mot millioner.
Ja, låt dem gå, det ömma hjonelaget!
Det der gick fort; jag annars dött af skratt.
Bland galna giftermål man såg ej maken.
Hvad är er tanke om er syster, fröken?
Att, toka sjelf, hon med en tok har gått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
