Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titus Andronicus. I, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min ålders tröst till fröjd för detta hjerta!
Lavinia, lef och öfverlef din far;
Förlänge dygd oändligt dina dar!
Marc. Lef länge, Titus, du min kära broder,
Som nu i Rom stolt firar din triumf!
Tit. Haf tack, tribun, min ädla broder Marcus.
Marc. Välkomna från en lycklig härnad, fränder,
Så väl ni lefvande som ni som stupat,
J ynglingar som stridt för fosterlandet,
Ert öde är uti det hela lika;
Men säkrare triumf är denna likfärd.
Som nått hvad Solon fordom nämnde lycka[1]
Och triumferar nu på ärans bädd. –
Titus Andronicus, vårt Romas folk –
Hvars vän du rättsligt var i alla tider –
Dig sänder genom mig, sitt trogna ombud,
Den här ofläckade, snöhvita drägten
Och sätter dig på kejsare-förslag
Med dessa söner till den döda kejsarn;
Var candidatus nu och tag den på
Samt gif åt hufvudlösa Rom ett hufvud.
Tit. Så herrlig kropp bör hafva bättre hufvud
Än mitt, som darrar utaf åldrens svaghet.
Jag bära denna drägt och er besvära?
Bli vald i dag och ropad ut högtidligt
Och lägga lif och krona ned i morgon
Samt skaffa er besvär på nytt igen?
Rom, jag i fyrti år din krigsman varit
Och fört med lycka Romarfolkets härar
Samt jordat ett-och-tjugo raska söner,
Som alla fått sitt riddarslag på valplats
Och stupat manligen i sina vapen
I strider för det kära fosterlandet. –
Gif mig en heders-staf, – den anstår gubben –
Men ej en spira för att styra verlden;
Den fördes väl af den som sist den förde.
Marc. Du kronan får, om du begär den, Titus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
