Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titus Andronicus. V, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att draga snabbt hämdfulla vagnen fram;
Sök mördarena upp i deras hålor,
Och när din vagn är full af deras hufvu’n,
Då skall jag stiga af och vandra träget,
Liksom en dräng, vid hjulet hela dagen
Från Hyperions stigande ur östern
Till dess han sjunkit ned i oceanen;
Så vill jag gå och släpa dag från dag,
Blott Mord och Våldtägt här du vill förgöra.
Tam. De tjena mig och äro i mitt sällskap.
Tit. Ha, dina tjenare! Hvad heta de?
Tam. De heta Mord och Våldtägt, nämnda så
För det de taga hämd på sådant folk.
Tit. O Gud, hur lika kejsarinnans söner!
Och henne du! – Men ack, vi arma menskor
Se mycket illa, galet och förvändt!
Du ljufva Hämd, nu kommer jag till dig,
Och är du med ett enhandt famntag nöjd,
Så skall jag genast taga dig i famnen.
(Titus stiger ned).
Tam. Så skall man gifva efter för hans griller;
Hvadhelst jag säger för att underhålla
Hans galenskap – J skolen hålla med.
Nu tror han fullt och fast att jag är Hämden
Och skall, förvillad utaf denna tanke,
Hit låta hemta Lucius, sin son;
Och medan han med mig vid bordet sitter,
Skall jag väl hitta på ett listigt sätt
Att sprida och förskingra Göterna –
Åtminstone uppreta dem mot honom. –
Der kommer han; min roll jag måste spela.
Tit. Ack länge, länge
Jag varit utom mig, och det för dig!
Välkommen, furie, till mitt olyckshem!
Våldtägt och Mord, välkomna också ni!
Hur lika Tamora och hennes söner!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
