Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Troilus och Cressida. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Se der! Hvem kommer?
Det är prins Aeneas.
Är prinsen sjelf tillstädes? – Om jag hade
Så god anledning till att ligga länge
Som ni, min prins, – blott himla-ärnden kunde
Mig rycka bort ifrån min sängkamrat.
Så tycker jag. God morgon, prins Aeneas.
En tapper Grek; Aeneas, tag hans hand.
Ni har ju ofta sjelf berättat oss
Hur Diomedes dag för dag en vecka
På fältet jagat er.
Hell, tappra herre,
Så länge milda freden ännu varar;
Men råkas vi i strid – så bittert trots,
Som hjerta tänka kan och mod fullborda!
Ej Diomedes skyr för någondera;
Vårt blod är nu i lugn: nå väl då, hell!
Men komma kamp och läglig tid tillsamman,
Vid Zeus, då gör jag hetsjagt på ditt lif
Med all min styrka, eftertryck och list.
Ett lejon skall du jaga då, som flyr
Med omvändt hufvud. – Var välkommen nu
Och artigt helsad! Vid Anchises’ lif,
Välkommen hit! Jag svär vid Venus’ hand,
Att ingen själ kan älska så den man
Som han vill slå ihjel, så outsägligt!
Ren sympati! – Zeus, låt Aeneas lefva,
Ifall hans död ej blir min klingas ära,
Tills tusen solhvarf gått till fullo ut!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
