Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinter-saga. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 Hofh. (I dörren). Ni får ej komma in.
Paul. Ack, gode herrar,
Ni borde heldre vara mig till hjelp!
Säg, räds ni mer för hans ursinnighet,
Än för vår drottnings lif? Den goda själen,
Som mer oskyldig är än han är svartsjuk.
Hofh. Han har i natt ej sofvit; ingen får
Till honom komma.
Paul. Ej så hett, min herre!
Jag bringar honom slummer; edra likar, –
Som smyga kring som skuggor här och sucka
Hvar gång han pustar litet – edra likar
Hans vakas orsak nära: här jag kommer
Med sunda ord och sanna, redliga
I samma måtto, för att rensa honom
Från det som stör hans sömn.
Leont. Hvad buller der?
Paul. Ej buller, herre; endast nödigt samspråk
Om faddersällskap åt ers höghet.
Leont. Hvad?
Bort med den djerfva frun! Antigonus,
Jag sagt dig, att hon ej fick komma hit;
Jag kände hennes plan.
Ant. Jag hotat henne
Med onåds straff så väl af er som mig
Och sagt att hon ej fick besöka er.
Leont. Hvad, kan du icke styra henne?
Paul. Jo,
Från allt hvad orätt är; i denna sak –
Så framt ej han som ni vill fängsla mig
För det att jag vid äran fängslad är –
Skall han minsann ej styra mig.
Ant. Nu hör ni.
Om så hon skenar, må hon gerna löpa;
Hon lär ej stappla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
