Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar. Troilus och Cressida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmer sig för svett-kur, är i synnerhet upplysande
för den synpunkt från hvilken Shakspeare sjelf utan
tvifvel ville hafva det hela betraktadt.
Men ironien är mycket fint anlagd, fastän styckets
hjeltar stundom i enskilda uttryck äro mycket
grofva. Läsaren betrakte med uppmärksamhet dialogen
emellan Aeneas och Diomedes sid. 65 och jemföre den
med Paris’ replik "Det var den trotsigaste kompliment"
m. m. Finare och mera träffande har väl aldrig det
öfverdrifna chevaleriet blifvit persifieradt. Den
komiska effekten höjes icke litet derigenom att orden
äro lagda i munnen på Greker och Trojaner. "Jag svär
vid Venus’ hand" säger sonen Aeneas till densamme
Diomedes, som hade sårat hans mor Aphrodite i handen.
Sköna och äfven djupsinniga ställen finnas i detta
skådespel många. Läsaren märker dem lätt. Den läsare
som studerat Iliaden i original, hvilket troligen
Shakspeare icke gjort, skall förvånas öfver den
träffande karakteristik med hvilken Shakspeare,
från sin ståndpunkt, framställt både Ulysses, Ajax
och andra.
Scenen emellan Cressida och Diomedes, V, 2. är i sin
art makalös.
Öfversättaren torde till slut få anmärka, att han med
flit der och hvar användt moderna ord och talesätt
(t. ex. "lilla kusin," "lord" o. s. v.) för att göra
de kontraster, hvilka Shakspeare åsyftat, åskådligare
för läsaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
