Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macbeth. II, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gubb. Det säges, att de åto upp hvarann.
Rosse. De gjorde det, till mina ögons häpnad,
Som sågo det. – Se der min vän Macduff; –
(Macduff uppträder).
Nå, hur går verlden nu?
Macd. Ni ser det ej?
Rosse. Vet man hvem detta grymma mord har gjort?
Macd. Ja – de som dräptes af Macbeth.
Rosse. O himmel!
Hvad nytta kunde de väl ha deraf?
Macd. De voro lejda. Malcolm, Donalbain,
Kungssönerna ha rymt, och detta fäster
På dem misstanken.
Rosse. Också mot naturen!
Du glupska ärelystnad, som kan sluka
Din egen lifs-saft! – Mer än troligt då,
Att kunga-kronan flyttas på Macbeth.
Macd. Han re’n är nämnd och gången af till Scon
Till kröningen.
Rosse. Och hvar är Duncans lik?
Macd. Affördt till Colmes-kill, den helga grift
Och stilla gömma, dit hans fäders ben
Församlats alla.
Rosse. Reser ni till Scon?
Macd. Nej, frände; men till Fife.
Rosse. Jag reser dit.
Macd. Nå, lycka till! Må vi ej säga dock:
"Långt bättre passade vår gamla rock."
Rosse. Fader, farväl!
Gubb. Gud signe er och en och hvar, som än
Vill vända ondt i godt, ovän i vän!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
