Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jul.
För er jag biktar, att jag älskar honom.
Och säkert äfven, att ni älskar mig.
Om det jag gör, har bikten mera värde,
Om så den görs att icke ni den hör.
Ack, mycket är din kind af tårar härjad.
Men deras byte blef ej stort dervid;
Min kind var icke mycket värd förut.
De orden skymfa kinden mer, än tårar.
Det är dock ej förtal, det är en sanning,
Och hvad jag sagt, jag sagt mig midt i synen.
Men mitt är detta anlet, som du skymfar.
Må vara, ty mitt eget är det ej. –
Är nu ni ledig, fromma fader, eller
Skall jag besöka er vid aftonsången?
Nu har jag tid, bekymmerfulla dotter. –
Min grefve, täcks ni lemna oss allena.
Förbjude Gud, jag skulle andakt störa. –
Om Thorsdag, Julia, väcker jag er tidigt:
Till dess farväl! Tag denna fromma kyss!
(Går).
Ack, stäng din dörr! Och när du det har gjort,
Kom, gråt med mig: tröst, hopp och hjelp är ute!
Ack Julia, jag känner re’n din sorg;
Den bringar äfven mig från mina sinnen.
Jag hör, – och intet uppskof lär dig unnas –
Att du vid grefven vigas skall om Thorsdag.
Nej säg ej, fader, att du detta hört,
Om ej du säger ock hur det må hindras.
Kan ej din vishet ge mig någon hjelp,
Så säg blott att min föresats är vis,
Och jag skall straxt med denna dolk mig hjelpa.
Min själ och Romeos har Gud förenat,
Du våra händer; och förr’n denna hand,
Som du en gång åt Romeo förseglat,
Skall bli signetet åt ett nytt fördrag;
Förr’n detta hjerta med förrädiskt affall
Går öfver till en ann’, – förr denna dolk
Dem båda dödar. Gif mig derför du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
