Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. III, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I sängen lexas och vid bordet skriftas.
Allt hvad han gör jag ämnar sammanfläta
Med Cassios bön. Var derför lugn, min vän;
Din förebedjerska ger förr upp andan,
Än denna sak.
Här kommer generalen.
Min vördnad, nådig fru! –
Hör mig till slut.
Jag kan ej nu; jag är ej rätt till mods
Och duger ej att föra egen talan.
Nå väl, gör som er bäst behagar.
Ha!
Det tycker jag ej om!
Hvad säger du?
Just ingenting. Men om – jag vet ej hvad.
Var det ej Cassio, som gick bort så hastigt?
Cassio, ers nåd? Det kan jag aldrig tro,
Att han liksom en brottsling smyger bort,
Då han er komma ser.
Jag tror likväl,
Att det var han.
Nej, se min man och herre! –
Nyss stod jag här och talte med en man,
Som af din onåd djupt förkrossad är.
Hvem menar du?
Din löjtnant Cassio. Älskade gemål,
Om inför dig min kärlek något gäller,
O, så förskjut ej nu den ångerfulle!
Ty om han ej dig är en trogen vän,
Som felat utaf svaghet, ej med afsigt,
Så vet jag ej hvad ärligt anlet är.
Ack, kalla honom åter!
Gick han nyss?
Ack ja, och så förkrossad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
