Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. III, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så är den full af vigt och svårighet
Och högst betänkeligt att den bevilja.
Jag nekar dig ej något; men jag har
En bön till dig, som ej du får mig neka:
Att du ett ögonblick mig lemnar ensam.
Skall jag väl neka? Nej; farväl, Othello!
Farväl! Jag kommer genast, Desdemona.
Emilia, kom. (Till Othello). Följ fritt ditt eget lynne;
Hvad helst du är, den lydande är jag.
(Går med Emilia).
Du söta barn! Om jag ej älskar dig,
Förbannad jag! Och när jag dig ej älskar,
Må chaos återvända!
Ädle herre?
Hvad vill du, Jago?
Kände Michael Cassio
Er kärlekshandel då ni friade?
Från början och till slut. Hvi denna fråga?
Det bara föll mig in att fråga så;
Der ligger intet under.
Föll dig in?
Jag trodde icke, att han kände henne.
Jo, han bar ofta budskap oss emellan.
Så? Verkligen?
Så? Verkligen? – Ja visst!
Är någonting anmärkningsvärdt deri?
Är han ej ärlig?
Ärlig, nådig herre?
Ja, ärlig.
Icke annat än jag vet.
Hvad tror du?
Tro, ers nåd?
Ha! "Tro, ers nåd!"
Vid Gud, han är mitt Echo!
Som om uti hans tankar fanns ett odjur
För gräsligt att beses. – Du menar något;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
