Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. III, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som knappt i början kännes smaka illa,
Men, då det fått ett grand på blodet verka,
Slår upp i lågor som en svafvelgrufva. –
(Othello kommer).
Jo, det slog riktigt in. – Der kommer han.
Nu kan ej opium, mandragora
Och hela vida verldens slummer-droppar
Förhjelpa dig till lika ljuflig sömn,
Som den du sof i går.
Hon falsk mot mig? Mot mig?
Nå nå, herr general, ej mer om det!
Bort med dig, bort! Du lagt mig på en pinbänk;
Långt bättre är att vara mycket sviken,
Än litet veta det.
Hur så, ers nåd?
Hvad kände jag af hennes stulna fröjder?
Jag såg, jag visste intet, slapp bekymmer,
Sof hela natten godt, var glad och munter
Och fann ej Cassios kyss på hennes läppar.
Den som bestulen är och intet saknar –
Tig blott dermed, så har han intet mist.
Det smärtar mig att höra detta.
Hur lycklig jag, om hvar soldat i hären,
Trosskusk och alla, njutit hennes fägring,
Blott jag ej visste det! Men nu för evigt
Farväl, mitt sinneslugn! Farväl, min fröjd!
Farväl, hjelmbuskars skog! Du stolta krig,
Som adlar ärelust till dygd, farväl!
Farväl, min gnäggande hingst! Farväl, trumpetskräll,
Larmtrummors hvirflar, gälla pipors klang,
Konungsligt svajande baner och all
Det ärorika krigets pomp och ståt! –
Och J dödstjenare med öppna gap,
Som härmen lifvets herres thordöns-brak,
O, faren väl! Othello har tjent ut.
Men, är det möjligt? – Nådig herre, –
Skurk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
