Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. III, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bevisa att min hustru är en sköka;
Gör det, gif mig påtagliga bevis!
(Griper Jago i strupen).
Ty annars, vid min själs odödlighet,
Vore dig bättre vara född till hund,
Än ställa dig inför min väckta vrede!
Det har då gått derhän?
Låt mig få se det;
Gif mig åtminstone så stark bevisning,
Att ingen krok och hake fins att hänga
Det minsta tvifvel på. Ve, ve dig annars!
Min ädle herre! –
Om mig du pinar och förtalar henne,
Bed aldrig mer; förqväf all mensklig känsla,
Uppstappla fasor uppå fasans hjessa
Att himlen gråter och all jorden bäfvar,
Ty du ej öka kan fördömelsen
Med större synd.
Gif nåd! O himmel, värj mig! –
Är ni en man? Har ni förstånd och sinnen? –
Gud vare med er! Tag min tjenst. – Jag dåre,
Som ser min ärlighet till synd förvandlad! –
Du snöda verld! Gif akt, gif akt, o verld!
Att vara ärlig karl är farlig sak. –
Tack för den läran: vänskap otack ger,
Jag tjenar aldrig några vänner mer.
Nej, stanna qvar. Du skulle vara ärlig –
Nej heldre slug. En narr är ärligheten,
Han verkar alltid fåfängt.
O, jag tror
Att hon oskyldig är, och tror det ej;
Tror att du redlig är, och tror det ej.
Bevisen fram! Nyss hennes namn var rent
Liksom Dianas anlet, nu så mörkt
Och svart som mitt. – Om snara, dolk, förgift,
Eld, eller flod att drunkna i fins till,
Jag tål det ej. – Jag ville öfvertygas!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
