Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När slutet är godt, är allting godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malone anmärker emot denna tolkning med rätta,
att Shakspeare utan tvifvel skrifvit the dolphin,
icke your dolphin, ifall den franska Dauphin varit
menad. De citationer ur Hamlet och As you like it, med
hvilka Steevens söker styrka sin sak, bevisa, enligt
öfversättarens tanke, ingenting på detta ställe.
Sid. 30. Slå ässen par och rädda lifvet. Förmodeligen
en allusion på den sorts lottning genom tärningkast,
som var bruklig i fält, för att bestämma hvilken
af lifdömda soldater skulle gå fri. Det lägsta
tärning-kastet var det bästa.
– Får hon korgen af
allihop? Här bör anmärkas, att Lafeu och Parolles
stå på det afstånd ifrån de öfriga, att de väl kunna
se hvad som föregår, men icke riktigt höra hvad som
säges.
Sid. 40. Likasom den som hoppade midt i
äggkakan. Har afseende på ett tokroligt upptåg vid
en folkförlustelse, då en stor kaka framsattes och
narren hoppade in i densamma som han gick och stod.
Sid. 48. Sanct Jacobs graf. En af Shakspeare fingerad
vallfarts-ort i Italien.
Sid. 54. Hic jacet. D. v. s. här hvilar: den vanliga
begynnelsen till en grafskrift.
Sid. 55. Jag älskar icke många ord. Läsaren erinre
sig, att den, som säger detta, heter Parolles
(paroles).
Sid. 59. Bajazets mulåsna. Den var naturligtvis stum.
Sid. 70. Nessi jemlike. Centauren Nessus försökte
bortröfva Hercules’ hustru Deianira.
Sid. 74. Nedriga saffran. Warburton tror, att
Shakspeare här alluderar på den gula stärkelsen,
uppfunnen af den illa beryktade qvinnan Turner, som
blef hängd i Tyburn för delaktighet i ett mord. Detta
är dock ovisst. Man brukade likväl på Shakspeare’s
tid en sorts gul stärkelse till halskragar och dylikt,
likasom man med saffran satte färg på bakverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
